Engelska Magasinet
BAKOM KULISSERNA – en utställning om teaterarbete
visas i Engelska Magasinet i Rejmyre
torsdag – söndag 9 maj - 14 juni kl. 11 - 16
Seminarium i Vadstena
Per Josefsson åker på seminarium med Framtidens Kultur.
klicka på dokumentet för att läsa!
SWOT analys
SWOT analys för Krutprojektet
måndagen den 27 april 2009
Närvarande:
Per Josefson
Carl David Söderback
Kerstin Nordetun
Ann-Britt Nilsson
Suzanne Gadd
Christina Bråkenhielm Persson
Bo Olls
Petra Nordin
Alla hälsas välkomna. Idag ska vi göra en SWOT analys i syfte att definiera:
styrkor,
svagheter,
hot och
möjligheter som en del i arbetet med att iscensätta utvecklingsarbetet från Reijmyre och i övriga delar av kommunen.
Identifierade Styrkor
Produkter:
Konsthantverk, konst och utställningar på pedagogiska grunder
Unikt befintligt varumärke
Produktutveckling
Mångfald
Kompetens och nätverk:
Unika produkter som genom nätverk kan möta modernt formspråk
Mångfald i nätverken
Nätverksbyggande och framtida långsiktig planering
De olika kompetenserna i gruppen
Det goda samarbetet
Möjlighet till ökad kompetens
Rätt kvalité
Platsen:
Attraktiva besöksmål
Utveckling av området
Platsen och miljöerna
Natur som kan ge upplevelser och unika produkter ger intressant resmål
Bra geografiskt läge
Kulturarvet
Lokal hantverksby
Identifierade svagheter
Mentalitet:
Ansvarstagande
Samhörighetskänsla
Initiativ
Gemensamma målsättningar
Viljan att verkligen göra något tillsammans
Alla drar inte mot samma mål
Otydlig målorganisation- hur göra?
Marknad:
Gammaldags syn på finansiering och lösningar kring marknadsföring
Vet ännu inte var vi har aktörerna?
Kvalitetstänket
Kvaliten på utbudet
Språkbarriärer mellan marknad och kultur
Ekonomi
Identifierade möjligheter
Platsen:
Kulturarvet
Produktkunskap
Stöd från kringlandet
Hitta folklig attraktion tex linbanan
Intressanta besöksmål
Unika upplevelser
Platsens själ=varumärket
Marknad:
Ragga viktiga kvinnliga finansiärer som har modernt tänk kring marknadsföring
Ny generation 90-talister som bär traditionella värderingar som villa vovve och familj
Via nätverk hitta kopplingar till andra regioner
Nya förväntningar på framtiden och förändringar
Öka besöksantalet
Mentalt:
Gott samarbete
Att bli en av de bästa besöksmålen
Jobba vidare med det som påbörjats
Identifierade hot
Ekonomi:
Finansiell omognad
Ekonomi
Kristider och lågkonjunktur
Dålig lönsamhet i företagen
Resurser och kostnader under uppbyggnadstiden
Marknadsmässig omognad, behövs en marknadsplan
Glasbrukets framtid
Kvalité:
För låg kvantitativ nivå som total upplevelse, kunderna kommer inte tillbaka
Färre hantverkare med kvalité som vågar satsa
Omvärld:
Konkurrens
Omvärlden med mer och bättre alternativ
Mentalitet.
Tiden
Avsaknad av status
Negativa vibbar
Orka genomföra och klara av sin grupp eller nätverk
Sammanatällning av aktiviteter i Rejmyre sommaren 2009 - tills vidare
2 maj Glasets Dag
9 maj Vernissage Bakom Kulisserna - Engelska Magasinet (t.14/6)
27 juni Vernissage Konstfackutställning -Engelska Magasinet (t.16/6)
27 juni Vernissage Rejmyre Matters –På olika platser i Rejmyre (t.16/6)
22 juli Rejmyre Marken
27 juli – 16 aug Rejmyre Matters Artis in Residency
8-16 aug Place as Matter – Workshop med stud och nyutex. fr Konstfack, HDK mm
15 aug Öppet Hus – Presentation av resultet från Place as Matter
22 aug Regna Marken
29 aug Skogsröjet
5-6 sep Östgötadagarna
9 maj Vernissage Bakom Kulisserna - Engelska Magasinet (t.14/6)
27 juni Vernissage Konstfackutställning -Engelska Magasinet (t.16/6)
27 juni Vernissage Rejmyre Matters –På olika platser i Rejmyre (t.16/6)
22 juli Rejmyre Marken
27 juli – 16 aug Rejmyre Matters Artis in Residency
8-16 aug Place as Matter – Workshop med stud och nyutex. fr Konstfack, HDK mm
15 aug Öppet Hus – Presentation av resultet från Place as Matter
22 aug Regna Marken
29 aug Skogsröjet
5-6 sep Östgötadagarna
Möte 23 mars 2009
Minnesanteckningar från 2009-03-23
Vi träffas i Rejmyre Folkets hus och fortsätter arbetet med att prioritera fram de verksamheter som ska genomföras under vår gemensamma Vision 2014.
Byggstenarna i arbetet är hantverksbyn, utställningsverksamheterna (Engelska Magasinet, glasmuseet, Rejmyre Matters) och glasbruket.
Vi enas om att göra en gemensam SWOT vid nästa möte som vi sätter till den 27 april på Glasbruket i Rejmyre!
De aktiviteter som vi prioriterat fram är följande:
Aktiviteter 2009
Startår KRUT
Seminarier föreläsningar
Månadsmöte från och med maj månad. Inbjudningar till befintliga aktörer.
Befintliga beslutade aktiviteter som sker under sommaren 2009
Gör en hemsida
Aktiviteter 2010
Upptakt Folklustspel
Konserter
Kursverksamhet lokalt och regionalt
Workshops och kortkurser
Obs! Jubileumsår glasbruket!
Aktiviteter 2011
Verkstadslokaler och kursverksamhet
Utbyte design och konsthantverk
Barnevenemang
Aktiviteter 2012
Kulturvandringar
Kursverksamhet nationellt och internationellt
Aktiviteter 2013
Filmfestival
Aktiviteter 2014
Prova på dagar
Vi träffas i Rejmyre Folkets hus och fortsätter arbetet med att prioritera fram de verksamheter som ska genomföras under vår gemensamma Vision 2014.
Byggstenarna i arbetet är hantverksbyn, utställningsverksamheterna (Engelska Magasinet, glasmuseet, Rejmyre Matters) och glasbruket.
Vi enas om att göra en gemensam SWOT vid nästa möte som vi sätter till den 27 april på Glasbruket i Rejmyre!
De aktiviteter som vi prioriterat fram är följande:
Aktiviteter 2009
Startår KRUT
Seminarier föreläsningar
Månadsmöte från och med maj månad. Inbjudningar till befintliga aktörer.
Befintliga beslutade aktiviteter som sker under sommaren 2009
Gör en hemsida
Aktiviteter 2010
Upptakt Folklustspel
Konserter
Kursverksamhet lokalt och regionalt
Workshops och kortkurser
Obs! Jubileumsår glasbruket!
Aktiviteter 2011
Verkstadslokaler och kursverksamhet
Utbyte design och konsthantverk
Barnevenemang
Aktiviteter 2012
Kulturvandringar
Kursverksamhet nationellt och internationellt
Aktiviteter 2013
Filmfestival
Aktiviteter 2014
Prova på dagar
Seminarium i Göteborg
Sissi har varit på seminarium med Framtidens Kultur i Göteborg
Program
FREDAG
11.30 Buss avgår från First Hotel G, vid Centralstationen i Göteborg
till Jonsereds Herrgård – för dem som anmält sig.
12.00 LUNCH
Lokal Kultur Lasse Ernst
Ett samtal om en sektors möjligheter Kerstin Quentzer
Kulturlivets ekonomiska vardag David Karlsson
Samtal kring teman I grupper
KAFFE
Jag en företagare
Samtalen fortsätter I grupper
Övergivna platser – vad var det som hände? Jan Jörnmark
MELLANRUM
19.00 MIDDAG
21:00 Buss avgår från Jonsereds Herrgård till Göteborgs Centralstation
LÖRDAG
08:15 Buss går från First Hotel G till Jonsereds Herrgård
09:00 Röster från igår Kerstin Quentzer
Samtal kring teman I grupper
KAFFE
Vi knyter ihop samtalen Kerstin Quentzer
Verkligheter och räkenskap Thomas Polesie
LUNCH
13:45 Buss avgår från Jonsereds herrgård till Göteborgs Centralstation.
(Tåg avgår mot Stockholm kl 14:42, Malmö kl 15:27, Kalmar 16:07)
klicka på dokumentet för att läsa!Möte 12 mars 2009
Som det såg ut på senaste mötet så var det främst de lokala från Rejmyre som kunde medverka. Detta möte blir därför med fokus på vad som händer nu - detta år och i sommar. Vi uppdaterar varandra och se vad det finns för beröringspunkter, diskuterar former för markandsföring etc.
Ärendelista
1. Presentation av planerade verksamheter under 2009
- Reijmyre Glasbruk
- Hantverksbyn och Rejmyre Smedja, garveri
- Glasmuseet/Hembygdsföreningen
- Engelska Magasinet
- Folkets Hus
- Rejmyre Matters
- Övrigt i trakten
2. Beröringspunkter
3. Marknadsföring
- Annons
- Affisch/flyer
- Hemsida
- Visningar/guidning - skådebanan
4. Lokaler
5. Personalresurser (skolungdomar, Resurscentrum, AF)
6. Övrigt?
Glasbruket
2010 Nya designers, Formex inför. Lokalen bakom Glasmuseets nya lokal vid väggen till lill annan, på kontorsnivån. skulle kunna bli utställnings lokal, rå cement
2009
Inget publikt plan. Sommaren, nytt – öppet lör juli alla dagar
Vision – spela på glas
2 maj Glasets dag ca 2000
– bussresor, turmässan
Musik, jazz bakgrund utanför når? 11-15,16
hyttsill, prova på blåsning, specialpriser. Tipspromenad, guidningar
Hantverksbyn- räddningstjänsten öppet hus, musikkåren, ponnymusik, utomhus smedja, på em /50tals band) som spelade på mackinvigningen, i Eng MAg
Folkets hus – fotoutst Jazz bilder fr Sthlms jazzställen Christer Langren, vofflor
Värdshuset, Glasmuseet öppnar,
Konstrundan BIKT 2-3 MjaPer J, Kerstin D.
Lokal att ställa ut för BIKTare – i år Regna, Nästa år Rejmyre? Lill annas är med+sillhyttan i BIKTS utskick
Framtid: designer presenterar, att träffa, vinprovning – Lina? senses
Glasmuseet – antikrunda
Smedjan – Hults bruk, Åby Lidelprojekt, yxsmedjan,
Lärling från Bergska skolan + Norrköping Second Chance school – sommar – visa smedjan, vinter kurser
Hantverksbyn – inte alla är med (ej gästgiveriet, pizzerian, folketsh,) – Nya marknadsstånd, nya flaggor SUB, sy upp lokalt?turister ritar flaggor . Rejmyreflaggan 2010 (helhet, närprod, layout), stengodset . Mässingsbruket har satt sig i konkurs för omstart. Ann lånar tillsvidare med vävstolar, textilverkstad. glasets dag, marken, Östgötadagarna – svikande besöksantal – invigning i Rejmyre 2010??? Östsvenska Turistrådet – Susanne tar kontakt, inför 2010 arbetsplatser med hantverkare, hantverks karneval!, general för Eksjös Hantverksmarknad, närproducerat, mat, etc – en riktig marknad! Promenader, stig
Öppet Hantverks
Simonstorp museeum brand
Vandringsleder, cykel, samarbete med Hults bruk, kanotleder, Sikargården, regna, Hults länsbygdsrådet, visningar på Mässingsbruket samarbete med formgivare?gipsformar annan metod i stället för järnformar – används av Reinar Wilks. Slunggjutning smycken mm,
Glasmuseet
Ingen ändring i utst i år, planerar åtgärder för hösten. Ombygnad start september klart t glasets dag 2010. Dörrflytt när? Temanamn i år - … kanske inget…
Grindstugan – 6 juni, Hembugdsdag i aug ej datum klart, öppet för visning vid kontakt i mån av resurser. Planer för arkivet – nya glasmuseet, öppet under glasets dag, visar pärmar.
engelska mag 9 maj 14 juni – Bakom Kuliserna K Hedman, danielsson. Öppet tors-sön, föreningen håller själva öppet, ännu inget besked för sommaren
Sommar utst 27vernissage-16aug Konstfack, Steneby, HDK,
Visningar på utställningarna,
Claes Uvesten – Ulf, Berit Johansson, gravörkvinnan
Möte i Rejmyre nästa steg.
Folkets Hus
60 pers i konstföreningen nu, utlottning av konstverk.
Familjeprogram klart v 17, 1maj-1 okt
Bygga ihop med andra aktiviteter?
Teaterverkstad minst 1 g i veckan
V 43, v 46 konserter
Nisse i advent
Konstfack – öppet Hus
Hemsidan
Sparas uppdateras
Rejmyre.com - idésmedjan
Uppdatering långsiktigt
NTs bolag har handelsbyns kostnad 6-8000 per år
Jan Malmberg
Turistavdelningen
Minimi portal,
Arbetsgrupp för hemsida: Kerstin/Sofie, Sissi, Ann-Britt, Micke
Marknadsföringsbolag, ek förening Vingåker, etc
Personalresurser, visning av ungdomarna
Robban, storytelling , historiskt tema, teater,
Mats Johansson
Lokaler – Bo
Ovanför turistföreningen – hur kan det bli brand och handikappvänligt?
Politiker i rejmyre – bjuda in till samtal
Glasmuseet Arbetsförmedlingen
Ärendelista
1. Presentation av planerade verksamheter under 2009
- Reijmyre Glasbruk
- Hantverksbyn och Rejmyre Smedja, garveri
- Glasmuseet/Hembygdsföreningen
- Engelska Magasinet
- Folkets Hus
- Rejmyre Matters
- Övrigt i trakten
2. Beröringspunkter
3. Marknadsföring
- Annons
- Affisch/flyer
- Hemsida
- Visningar/guidning - skådebanan
4. Lokaler
5. Personalresurser (skolungdomar, Resurscentrum, AF)
6. Övrigt?
Glasbruket
2010 Nya designers, Formex inför. Lokalen bakom Glasmuseets nya lokal vid väggen till lill annan, på kontorsnivån. skulle kunna bli utställnings lokal, rå cement
2009
Inget publikt plan. Sommaren, nytt – öppet lör juli alla dagar
Vision – spela på glas
2 maj Glasets dag ca 2000
– bussresor, turmässan
Musik, jazz bakgrund utanför når? 11-15,16
hyttsill, prova på blåsning, specialpriser. Tipspromenad, guidningar
Hantverksbyn- räddningstjänsten öppet hus, musikkåren, ponnymusik, utomhus smedja, på em /50tals band) som spelade på mackinvigningen, i Eng MAg
Folkets hus – fotoutst Jazz bilder fr Sthlms jazzställen Christer Langren, vofflor
Värdshuset, Glasmuseet öppnar,
Konstrundan BIKT 2-3 MjaPer J, Kerstin D.
Lokal att ställa ut för BIKTare – i år Regna, Nästa år Rejmyre? Lill annas är med+sillhyttan i BIKTS utskick
Framtid: designer presenterar, att träffa, vinprovning – Lina? senses
Glasmuseet – antikrunda
Smedjan – Hults bruk, Åby Lidelprojekt, yxsmedjan,
Lärling från Bergska skolan + Norrköping Second Chance school – sommar – visa smedjan, vinter kurser
Hantverksbyn – inte alla är med (ej gästgiveriet, pizzerian, folketsh,) – Nya marknadsstånd, nya flaggor SUB, sy upp lokalt?turister ritar flaggor . Rejmyreflaggan 2010 (helhet, närprod, layout), stengodset . Mässingsbruket har satt sig i konkurs för omstart. Ann lånar tillsvidare med vävstolar, textilverkstad. glasets dag, marken, Östgötadagarna – svikande besöksantal – invigning i Rejmyre 2010??? Östsvenska Turistrådet – Susanne tar kontakt, inför 2010 arbetsplatser med hantverkare, hantverks karneval!, general för Eksjös Hantverksmarknad, närproducerat, mat, etc – en riktig marknad! Promenader, stig
Öppet Hantverks
Simonstorp museeum brand
Vandringsleder, cykel, samarbete med Hults bruk, kanotleder, Sikargården, regna, Hults länsbygdsrådet, visningar på Mässingsbruket samarbete med formgivare?gipsformar annan metod i stället för järnformar – används av Reinar Wilks. Slunggjutning smycken mm,
Glasmuseet
Ingen ändring i utst i år, planerar åtgärder för hösten. Ombygnad start september klart t glasets dag 2010. Dörrflytt när? Temanamn i år - … kanske inget…
Grindstugan – 6 juni, Hembugdsdag i aug ej datum klart, öppet för visning vid kontakt i mån av resurser. Planer för arkivet – nya glasmuseet, öppet under glasets dag, visar pärmar.
engelska mag 9 maj 14 juni – Bakom Kuliserna K Hedman, danielsson. Öppet tors-sön, föreningen håller själva öppet, ännu inget besked för sommaren
Sommar utst 27vernissage-16aug Konstfack, Steneby, HDK,
Visningar på utställningarna,
Claes Uvesten – Ulf, Berit Johansson, gravörkvinnan
Möte i Rejmyre nästa steg.
Folkets Hus
60 pers i konstföreningen nu, utlottning av konstverk.
Familjeprogram klart v 17, 1maj-1 okt
Bygga ihop med andra aktiviteter?
Teaterverkstad minst 1 g i veckan
V 43, v 46 konserter
Nisse i advent
Konstfack – öppet Hus
Hemsidan
Sparas uppdateras
Rejmyre.com - idésmedjan
Uppdatering långsiktigt
NTs bolag har handelsbyns kostnad 6-8000 per år
Jan Malmberg
Turistavdelningen
Minimi portal,
Arbetsgrupp för hemsida: Kerstin/Sofie, Sissi, Ann-Britt, Micke
Marknadsföringsbolag, ek förening Vingåker, etc
Personalresurser, visning av ungdomarna
Robban, storytelling , historiskt tema, teater,
Mats Johansson
Lokaler – Bo
Ovanför turistföreningen – hur kan det bli brand och handikappvänligt?
Politiker i rejmyre – bjuda in till samtal
Glasmuseet Arbetsförmedlingen
Arbetsdagar 2-3 mars 2009
Arbetsdagar kreativ utveckling i Reijmyre/Finspång
Dag 1
12.00 Start och lunch på Golfklubben i Finspång. Vi ses i restaurangen.
13.00 Vision med 5 årsperspektiv. Grupparbete och redovisningar
15.00 Kaffe
15.30 Med utgångspunkt från FUNK modellen (se tidigare minnesanteckningar) och nedan framtagna ”brainstorming” ideer, prioriterar vi utifrån visionen: vad, när, vem, finansiering och utvärdering/avstämning.
Lokaler/den fysiska platsen
Viktiga ord
Handelsby
hantverk
Fyllda lokaler
Hur ska lokalerna planeras?
Vem ska driva?
åretruntverksamheter
Vilka incitament ska locka etableringar/intressenter?
Pedagogik utbildning
Workshops för skolorna
Ge seminarier och föreläsningar
Engagera ungdomarna
Skapa stipendium
Kursverksamhet
prova på dagar i konst och design
Ge tillgång till allmän verkstad
Kontinuerligt utbyte av design och konsthantverk mellan Reijmyre och konstskolor
Musik och teater kultur
Skapa och ge folklustspel
Spelmansstämma
Barnkarneval
Musikaktiviteter/konserter
Historiskt spel
Filmfestival
Teater
Historia/guidningar kultur
Kulturvandringar
Kulturfestival
Kulturstig
Boende i gamla miljöer
Konst kultur
utställningar
spektakulära evenemang
skulpturutställningar, Skulpturpark
Konstutställningar med internationella konstnärer
keramik
Kulturcentrum
Utveckla samarbete mellan konstnärer och glasbruket
Stående gästateljé för internationella konstnärer
Näringsliv
Utveckla SKISS projekt= konstnärer ute på arbetsplatser och företag
Några små saker att tänka på under arbetet:
Var finns forskningen utifrån FUNK modellen?
Hur finansierar vi våra prioriteringar?
Var skapas affärerna, intäkterna som kan formeras i nya insatser på utveckling och projekt?
Innehåll först- lokaler sedan!
Hur balanseras efterfrågan och enskilda utövares uttrycksbehov?
Vad ska och kan konsumentfinansieras och vad ska offentligfinansieras?
Vilka vägar ska ev offentlig finansiering tas, via lokalsubventioner eller direkta stöd till aktörer?
Ev projektfinanisering Leader?
19.00 Middag
Fortsatt jobb efter behov….. vi ska också hinna med att ha det lite trevligt!!!!
God natt!
Dag 2
8.00 Välkommen till vår inbjudne gäst Bo Nilsson. Bo har tidigare varit chef för Liljewachs konstsalong i Stockholm samt chef på Charlottenborgs konsthall i Köpenhamn.
Fortsatt arbete…..
12.00 Avslutande lunch på Golfklubben
Möte 13 jan 2009
Minnesanteckningar möte KRUT i Reijmyre 13 januari kl 9.00 på Glasbruket
Bo Olls, Regionförbundet
Sissi Westerberg, Konstnärligt ledare (på SKYPE)
Per Josefsson, Engelska magasinet
Kerstin Nordetun, Reijmyre Glasbruk
Jan Hillman, Folketshusföreningen Reijmyre
Christina Bråkenhielm Persson, projektledare
Ann-Britt Nilsson, turismsamordnare
Carl David Söderback, Glasmuseét
Micke Maasing, Reijmyre
Denny Lawroth, Finspångs kommun
1. Gruppen hälsas välkommen till mötet. Sissi Westerberg kopplas upp via SKYPE. Trots att klockan är tre på morgonen i USA ser hon pigg och vaken ut!
2. Christina ger kort resumé av föregående möte och hälsar Denny Lawroth särskilt välkommen.
3. Denny ger kommunens syn på utvecklingen och satsningen i Reijmyre så här långt. Pekar på vikten av samarbete mellan kommunen och olika aktörer varav KRUT projektet är en viktig sådan.
4. Per Josefsson beklagar Bo Petterssons frånvaro och uttrycker vikten av att det omgående hittas en person som kommunrepresentant i ledningsgruppen.
5. Jan Hillman trycker på vikten av att hitta en gemensam målbeskrivning-målsättning med utvecklingen av Reijmyre för att på så sätt få en stabilitet i det framtida arbetet.
6. Bo Ols påpekar att mötesplatserna inom KRUT projektet bygger på aktiviteter och långsiktiga ambitioner. De nätverk som skapas måste på sikt innebära att man arbetar med en gemensam tanke och inkluderar såväl institutioner som enskilda entreprenörer i arbetet. Forskning, utbildning, näringsliv och kultur tillsammans=FUNK modellen.
7. Denny påpekar att lokalbefolkningen måste ha en god syn på sig själva. Kultur i sammanhang skapar dynamik.
8. Sissi tycker att det är viktigt att vi snarast inventerar och kartlägger det som finns i Reijmyre idag. Även andra delar av kommunen behöver involveras.
9. Denny ger exemplet på Gruvspelet i Hällestad där hela bygden engagerar sig.
10. Sissi betonar vikten av uthållighet
11. Ann-Britt informerar om att hemsidan inte är uppdaterad och behöver ses över.
12. Kerstin trycker på vikten av att många fler behöver engagera sig.
13. Per efterlyser samordningsfunktionen i området och ställer frågan: vem är motorn?
14. Denny uttrycker att en ökad attraktionskraft måste vara en målsättning i arbetet och därmed och få fler besökare och en ekonomi som fungerar.
15. Carl David informerar om satsningen från glasmuseet på Reijmyre 200 år under 2010 och samarbetet med Gränslandet, länsmuseet och Sverige glasmuseum.
16. Bo Ols betonar vikten av story telling och ser att hemvändardagar kan vara ett sätt att locka bygdebor till aktiviteterna.
17. Ann-Britt tipsar om Bo Vaasteson som en ev tillgång för ett spel i Reijmyre
18. Bo Ols understryker att Reijmyre bara är en del av kommunen och att det är viktigt med ett helhetstänkande. Kreativitet föds i kris!
19. Per informerar om Engelska magasinets planer inför sommaren 09 och 10 och samarbetet med hemslöjden men också glasmuseet.
20. Jan Hillman föreslår att man försöker få igång kolarkojor och milor som en sommarattraktion.
21. Christina föreslår att ledningsgruppen satsar två dagar omgående för att sätta en gemensam målsättning och vision för det framtida arbetet. Gruppen beslutar att ha en tvådagarskonferens den 2-3 mars kl 12-12. Ann-Britt och Christina får i uppdrag att boka en plats.
22. Gruppen beslutar att ge Ann-Britt i uppdrag att inventera vilka föreningar som jobbar med kulturaktiviteter till nästa gång.
23. Denny återkommer snarast med namn på kontaktperson i ledningsgruppen
24. Ledningsgruppen fastställer mötesarvode till 999 kr för kommande år för de i ledningsgruppen som inte har avlönad tid för arbetet. Reseersättning tillkommer med ickeskattepliktigt milersättning.
25. Mötet avslutas
Vi tackar glasbruket för värdskapet för mötet!
Vid pennan
Christina Bråkenhielm Persson
Bo Olls, Regionförbundet
Sissi Westerberg, Konstnärligt ledare (på SKYPE)
Per Josefsson, Engelska magasinet
Kerstin Nordetun, Reijmyre Glasbruk
Jan Hillman, Folketshusföreningen Reijmyre
Christina Bråkenhielm Persson, projektledare
Ann-Britt Nilsson, turismsamordnare
Carl David Söderback, Glasmuseét
Micke Maasing, Reijmyre
Denny Lawroth, Finspångs kommun
1. Gruppen hälsas välkommen till mötet. Sissi Westerberg kopplas upp via SKYPE. Trots att klockan är tre på morgonen i USA ser hon pigg och vaken ut!
2. Christina ger kort resumé av föregående möte och hälsar Denny Lawroth särskilt välkommen.
3. Denny ger kommunens syn på utvecklingen och satsningen i Reijmyre så här långt. Pekar på vikten av samarbete mellan kommunen och olika aktörer varav KRUT projektet är en viktig sådan.
4. Per Josefsson beklagar Bo Petterssons frånvaro och uttrycker vikten av att det omgående hittas en person som kommunrepresentant i ledningsgruppen.
5. Jan Hillman trycker på vikten av att hitta en gemensam målbeskrivning-målsättning med utvecklingen av Reijmyre för att på så sätt få en stabilitet i det framtida arbetet.
6. Bo Ols påpekar att mötesplatserna inom KRUT projektet bygger på aktiviteter och långsiktiga ambitioner. De nätverk som skapas måste på sikt innebära att man arbetar med en gemensam tanke och inkluderar såväl institutioner som enskilda entreprenörer i arbetet. Forskning, utbildning, näringsliv och kultur tillsammans=FUNK modellen.
7. Denny påpekar att lokalbefolkningen måste ha en god syn på sig själva. Kultur i sammanhang skapar dynamik.
8. Sissi tycker att det är viktigt att vi snarast inventerar och kartlägger det som finns i Reijmyre idag. Även andra delar av kommunen behöver involveras.
9. Denny ger exemplet på Gruvspelet i Hällestad där hela bygden engagerar sig.
10. Sissi betonar vikten av uthållighet
11. Ann-Britt informerar om att hemsidan inte är uppdaterad och behöver ses över.
12. Kerstin trycker på vikten av att många fler behöver engagera sig.
13. Per efterlyser samordningsfunktionen i området och ställer frågan: vem är motorn?
14. Denny uttrycker att en ökad attraktionskraft måste vara en målsättning i arbetet och därmed och få fler besökare och en ekonomi som fungerar.
15. Carl David informerar om satsningen från glasmuseet på Reijmyre 200 år under 2010 och samarbetet med Gränslandet, länsmuseet och Sverige glasmuseum.
16. Bo Ols betonar vikten av story telling och ser att hemvändardagar kan vara ett sätt att locka bygdebor till aktiviteterna.
17. Ann-Britt tipsar om Bo Vaasteson som en ev tillgång för ett spel i Reijmyre
18. Bo Ols understryker att Reijmyre bara är en del av kommunen och att det är viktigt med ett helhetstänkande. Kreativitet föds i kris!
19. Per informerar om Engelska magasinets planer inför sommaren 09 och 10 och samarbetet med hemslöjden men också glasmuseet.
20. Jan Hillman föreslår att man försöker få igång kolarkojor och milor som en sommarattraktion.
21. Christina föreslår att ledningsgruppen satsar två dagar omgående för att sätta en gemensam målsättning och vision för det framtida arbetet. Gruppen beslutar att ha en tvådagarskonferens den 2-3 mars kl 12-12. Ann-Britt och Christina får i uppdrag att boka en plats.
22. Gruppen beslutar att ge Ann-Britt i uppdrag att inventera vilka föreningar som jobbar med kulturaktiviteter till nästa gång.
23. Denny återkommer snarast med namn på kontaktperson i ledningsgruppen
24. Ledningsgruppen fastställer mötesarvode till 999 kr för kommande år för de i ledningsgruppen som inte har avlönad tid för arbetet. Reseersättning tillkommer med ickeskattepliktigt milersättning.
25. Mötet avslutas
Vi tackar glasbruket för värdskapet för mötet!
Vid pennan
Christina Bråkenhielm Persson
Första Mötet 3 dec 2008
Minnesanteckningar från startmöte KRUT och Kulturen som dragare för turistindustrin
3 december 08 i Reijmyre
Närvarande:
Bo Olls, Regionförbundet
Sissi Westerberg, Konstnärligt ledare
Per Josefsson, Engelska magasinet
Kerstin Nordetun, Reijmyre Glasbruk
Lasse Johanssson, Folketshusföreningen Reijmyre
Christina Bråkenhielm Persson, projektledare
Ann-Britt Nilsson, turismsamordnare
Anmält förhinder:
Micke Maasing, Reijmyre smedja
Carl David Söderback, Glasmuseet
Avböjt deltagande pga av omorganisation: Bo Pettersson, Finspångs kommun, FFIA
1. Presentation av samtliga närvarande.
2. Bo Olls berättar närmare om idén och bakgrunden till KRUT projektet. Projektet finns i 6 län och handlar om satt skapa kreativa mötesplatser som har potential att utvecklas och bli koncentrationer av nätverksbyggande och nätverkstänkande. I Östergötland har man identifierat 6 sådana platser varav Reijmyre är en.
3. Christina ger bakgrunden till förlängningen av Affärs- och destinationsutvecklingsprojektet och den potential som finns i att utveckla kulturupplevelser i alla dess olika former och samordna detta arbete med ett målmedvetet marknadsförings- och säljarbete från destinationen Finspång.
4. Sissi Westerberg kommer att fungera som konstnärlig ledare av arbetet med att tillskapa olika aktiviteter samt stödja både befintliga och kommande processer inom kulturområdet.
5. Kerstin Nordetun ger en reflektion över antalet besökare i Reijmyre under de senaste 20 åren. Som mest låg besöksantalet på 200-250.000 besökare/år. Idag ligger det på ca 80-100.000 personer.
6. Gruppen önskar få ett samtal med ansvariga politiker för att efterhöra vilka funderingar och tankar som finns från deras sida när det gäller engagemanget i Reijmyre framöver. Christina får i uppdrag att skicka en inbjudan till Elisabet Rehn och Dennie Lawrot och inbjuda dom till nästa möte.
7. Bo Olls väcker frågan om mötesarvode för de som inte har ett uppdrag, Per, Micke och Carl-David. Bo Olls återkommer med förslag till nästa möte.
8. Gruppen arbetar fram ett antal fria förslag med meta-plan metoden på vad man vill ska finnas i Reijmyre och Finspång om 5 år. Dessa förslag spånades fram:
Administration och policyfrågor för framtiden
Målsättningen bör vara en handelsby
Vad är kvalité och vad är hantverk?
Vilken inriktning ska det vara på det framtida hantverket?
Höja hela områdets utseende
Mer gediget hantverk
Fyllda lokaler med hantverk
Hur ska lokalerna planeras?
Är FFIA rätt motor?
Bygga gemensamma verkstäder
Målsättningen måste vara åretruntverksamheter
Vilka morötter behövs för att etablera sig och locka fler och nya hantverkare?
Butik med kvalitativt och lokalt konsthantverk
Pedagogik
Workshops för skolorna i kommunen
Starta mötesplats kring kultur i kommunen
Ge seminarier och föreläsningar inom kulturområdet
Engagera ungdomarna
Skapa stipendium
Ha kursverksamhet
Ha prova på dagar i konst och design
Ge tillgång till allmän verkstad
Musik och teater
Skapa och ge folklustspel
Spelmansstämma
Barnkarneval
Musikaktiviteter/konserter
Historiskt spel
Filmfestival
Teater
Historia/guidningar
Kulturvandringar
Kulturfestival
Kulturstig
Boende i gamla miljöer
Konst
Lokala workshops för utövare i hela regionen
Kontinuerligt utbyte av design och konsthantverk mellan Reijmyre och konstskolor
Skapa textil och konsthantverk för utställningar
Nattvandringar i skogen
Årlig skulpturutställningar i slottsparken i Finspång
Konstutställningar med internationella konstnärer
Utveckla keramik
Skulpturpark
Kulturcentrum
Samarbete konstnärer och glasbruket
Utveckla SKISS projekt=konstnärer ute på arbetsplatser och företag
Stående gästateljé för internationella konstnärer
9. Beslutar nästa möte blir den 13 januari på Glasbruket i Reijmyre.
Vid pennan
Christina Bråkenhielm Persson
3 december 08 i Reijmyre
Närvarande:
Bo Olls, Regionförbundet
Sissi Westerberg, Konstnärligt ledare
Per Josefsson, Engelska magasinet
Kerstin Nordetun, Reijmyre Glasbruk
Lasse Johanssson, Folketshusföreningen Reijmyre
Christina Bråkenhielm Persson, projektledare
Ann-Britt Nilsson, turismsamordnare
Anmält förhinder:
Micke Maasing, Reijmyre smedja
Carl David Söderback, Glasmuseet
Avböjt deltagande pga av omorganisation: Bo Pettersson, Finspångs kommun, FFIA
1. Presentation av samtliga närvarande.
2. Bo Olls berättar närmare om idén och bakgrunden till KRUT projektet. Projektet finns i 6 län och handlar om satt skapa kreativa mötesplatser som har potential att utvecklas och bli koncentrationer av nätverksbyggande och nätverkstänkande. I Östergötland har man identifierat 6 sådana platser varav Reijmyre är en.
3. Christina ger bakgrunden till förlängningen av Affärs- och destinationsutvecklingsprojektet och den potential som finns i att utveckla kulturupplevelser i alla dess olika former och samordna detta arbete med ett målmedvetet marknadsförings- och säljarbete från destinationen Finspång.
4. Sissi Westerberg kommer att fungera som konstnärlig ledare av arbetet med att tillskapa olika aktiviteter samt stödja både befintliga och kommande processer inom kulturområdet.
5. Kerstin Nordetun ger en reflektion över antalet besökare i Reijmyre under de senaste 20 åren. Som mest låg besöksantalet på 200-250.000 besökare/år. Idag ligger det på ca 80-100.000 personer.
6. Gruppen önskar få ett samtal med ansvariga politiker för att efterhöra vilka funderingar och tankar som finns från deras sida när det gäller engagemanget i Reijmyre framöver. Christina får i uppdrag att skicka en inbjudan till Elisabet Rehn och Dennie Lawrot och inbjuda dom till nästa möte.
7. Bo Olls väcker frågan om mötesarvode för de som inte har ett uppdrag, Per, Micke och Carl-David. Bo Olls återkommer med förslag till nästa möte.
8. Gruppen arbetar fram ett antal fria förslag med meta-plan metoden på vad man vill ska finnas i Reijmyre och Finspång om 5 år. Dessa förslag spånades fram:
Administration och policyfrågor för framtiden
Målsättningen bör vara en handelsby
Vad är kvalité och vad är hantverk?
Vilken inriktning ska det vara på det framtida hantverket?
Höja hela områdets utseende
Mer gediget hantverk
Fyllda lokaler med hantverk
Hur ska lokalerna planeras?
Är FFIA rätt motor?
Bygga gemensamma verkstäder
Målsättningen måste vara åretruntverksamheter
Vilka morötter behövs för att etablera sig och locka fler och nya hantverkare?
Butik med kvalitativt och lokalt konsthantverk
Pedagogik
Workshops för skolorna i kommunen
Starta mötesplats kring kultur i kommunen
Ge seminarier och föreläsningar inom kulturområdet
Engagera ungdomarna
Skapa stipendium
Ha kursverksamhet
Ha prova på dagar i konst och design
Ge tillgång till allmän verkstad
Musik och teater
Skapa och ge folklustspel
Spelmansstämma
Barnkarneval
Musikaktiviteter/konserter
Historiskt spel
Filmfestival
Teater
Historia/guidningar
Kulturvandringar
Kulturfestival
Kulturstig
Boende i gamla miljöer
Konst
Lokala workshops för utövare i hela regionen
Kontinuerligt utbyte av design och konsthantverk mellan Reijmyre och konstskolor
Skapa textil och konsthantverk för utställningar
Nattvandringar i skogen
Årlig skulpturutställningar i slottsparken i Finspång
Konstutställningar med internationella konstnärer
Utveckla keramik
Skulpturpark
Kulturcentrum
Samarbete konstnärer och glasbruket
Utveckla SKISS projekt=konstnärer ute på arbetsplatser och företag
Stående gästateljé för internationella konstnärer
9. Beslutar nästa möte blir den 13 januari på Glasbruket i Reijmyre.
Vid pennan
Christina Bråkenhielm Persson
Beskrivning av KRUT
Projektbeskrivning: KRUT – Kreativ utveckling
Vad är KRUT?
KRUT är ett samarbetsprojekt mellan Östergötland, Örebro, Västmanland, Uppsala,
Sörmland och Södra Småland med stöd av EU:s regionala utvecklingsfond (Mål 2 Östra Mellansverige). Målet är att skapa en hållbar utveckling inom den kreativa sektorn och därigenom stärka dess ställning i samhället och som tillväxtfaktor. Den kreativa sektorn är bred och dess verksamhet finns mellan olika områden och nivåer. Den utgörs inte enbart av själva skapandet, utan även av de verksamheter som stöttar skapandet i form av material, reproduktion, distribution, bevarande och utbildning. Sektorn omfattar turism/rekreation, media, konst/design och kulturarv/information.
Vision - Strategier – Mål
Den kreativa sektorn är en känd och betydelsefull del av regionens utveckling och tillväxt, för såväl näringsliv som samhälle.
Strategier
• Öka kunskapen om den kreativa sektorns storlek, struktur och drivkraft, genom att bygga upp kunskap, lära av omvärlden, kartlägga och beskriva.
• Se till att kunskapen om den kreativa sektorn och dess möjligheter inordnas i de lokala och regionala utvecklingsstrategierna. Skapa tydligare kopplingar mellan kreativa sektorn och näringslivet.
• Etablera kontakter med lokala utvecklingsmiljöer och skapa regionala plattformar, som ska utforma stödformer som förbättrar förutsättningarna för befintliga och blivande entreprenörer att bli mer professionella i sitt företagande.
Mål
• Förståelsen för kreativitetens betydelse för samhällsutvecklingen och samhällsekonomin ska vara hög.
• Runt projektet ska nätverk ha vuxit fram, lokalt, regionalt och nationellt som ger deltagarna tillgång till kontakter med andra svenska regioner.
• De regionala plattformarna ska arbeta i samverkan med varandra, och vidareutveckla arbetssätt, verktyg för utveckling, spridning av goda exempel etc.
Målgrupper
• Kreatörer som nuvarande och framtida entreprenörer.
• Beslutsfattare och planerare.
• Förmedlare av resurser som stödjer tillväxt, entreprenörskap och innovationer.
Långsiktiga mål
Kartlägga, analysera och beskriva den kreativa sektorn så dess möjligheter kan tas tillvara och ge förutsättningar för ett stärkt och ökat företagande inom den kreativa sektorn, lokalt och regionalt.
KRUT projektet ska skapa väl fungerande mötesplatser för kreativa sektorn som stödjer framväxten av företag och ger förutsättningar för entreprenörskap.
Projektet är ett av flera, som handlar om hur den kunskapsbaserade ekonomin utvecklas och växer. Målet är att skapa, utveckla och bibehålla ett lärande via ett brett internationellt nätverk för den kreativa sektorn.
Projektets 3 faser
1. Bygga upp kunskap om sektorns villkor, (Undersöka).
Kartlägga och samla kunskap om sektorn. Samordna arbetet och kunskapsuppbyggnaden.
Skapa samsyn för definitioner och strukturer.
Identifiera utvecklingsbara lokala utvecklingsmiljöer, ”mötesplatser”, där entreprenörer, institutioner och ideella organisationer möts.
Fas 1 målsättning
Den kreativa sektorn ska vara kartlagd och beskriven utifrån en gemensam modell. Jämförelser ska vara gjorda mellan regionerna och mellan de olika lokala nätverken. Förståelsen för kreativitetens betydelse för samhällsutvecklingen och samhällsekonomin ska vara hög.
2. Förankring bland förtroendevalda och tjänstemän, (Förankra).
Sprida kunskap om sektorn och skapa nätverk för utveckling.
Delta i den regionala utvecklingen för att placera den kreativa sektorn på den regionala utvecklingsagendan.
Ta fram modeller och nycklar för hur stödet till befintliga och blivande entreprenörer inom den kreativa sektorn ska utformas.
Hitta nyckelpersoner bland beslutsfattare, som vill och kan bli ansikten för satsningen.
Hitta, lyfta fram och sprida kunskap om goda exempel.
Fas 2 målsättning
Beslutsfattare i de deltagande regionerna ska ha god kännedom om KRUT och ha kunskap om nyttan av projektet.
Det ska finnas politiska strategier för den kreativa sektorns utveckling.
Runt projektet ska nätverk ha vuxit fram, lokalt, regionalt, nationellt samt internationellt, som ger deltagarna tillgång till kontakter med andra svenska och europeiska regioner.
3. Skapa arenor för sektorn som kan förbättra förutsättningarna för entreprenörskap, (Plattform)
Samla kunskap och erfarenheter om sektorn och dess utvecklingspotential i en organiserad plattform.
Via plattformen förmedla stöd och resurser som stödjer entreprenörskap, tillväxt och innovationer inom den kreativa sektorn.
Arbeta tillsammans med de lokala nätverken enligt den s.k. FUNK-modellen.
Aktivt följa hur den kreativa sektorn utvecklas i storlek, struktur och inriktning.
Fas 3 Målsättning
Varje region ska arbeta aktivt med minst ett lokalt nätverk, en ”mötesplats”.
Kunskap och resurser som stödjer utveckling av mötesplatserna ska vara samlade
i en regional plattform.
De regionala plattformarna ska arbeta i samverkan med varandra, och vidareutveckla arbetssätt, verktyg för utveckling, spridning av goda exempel etc.
Vad är kreativa sektorn?
Den kreativa sektorn är ett brett begrepp som inkluderar en mängd olika verksamheter. Den spänner från tekniktunga verksamhetsfält som exempelvis film- och dataspelsindustrin till mindre produktbetonade verksamheter som teater, dans, måleri och hantverk. Det innebär också att det finns många olika organisationssätt beroende av vilken verksamhet som bedrivs.
Det finns både vinstdrivande och icke vinstdrivande verksamheter inom den kreativa sektorn. Det utmärkande för de vinstdrivande företagens produktion är en stark efterfrågan på marknaden men även att de ekonomiska värderingarna styr över de kreativa. De icke vinstdrivande kännetecknas mer av att kreativa värden och kvalité värdesätts och är framförallt vanliga inom de mer traditionella kulturverksamheterna som exempelvis opera, museer och teater.
Inom den kreativa sektorn är det vanligt med visstids- och deltidsanställningar, frilansuppdrag, fristående projektanställningar, egenföretagande och att ha flera olika arbeten. Det finns även större osäkerhet beträffande ekonomiskt stöd, finansiering och anställning jämfört med andra yrken. Det är även många gånger svårt att utläsa ett mätbart resultat av effekterna av kulturinsatser på kort sikt, vilket gör att tidsperspektivet skiljer sig från andra verksamhetsfält.
Det finns flera likheter med andra verksamhetsfält. Några av dem är att sektorn domineras av ett litet antal väldigt stora företag och ett väldigt stort antal små
företag. Liksom för andra områden har den tekniska utvecklingen förändrat sektorns produktions-, distributions- och konsumtionsmönster, vilket kräver nya affärsmodeller, nya sätt att arbeta, nya kunskaper och ny infrastruktur.
Den kreativa sektorn kännetecknas av flytande gränser mellan olika yrken och verksamheter. Ofta kombineras flera olika områden och gränserna mellan det offentliga, privata och informella blir allt mer otydliga. Individer och marknaden lägger inte stor vikt vid gränser, men för många offentliga verksamheter kan gränserna mellan olika verksamhetsområden bli ett hinder för samverkan.
Den kreativa sektorns olika områden
Det är svårt att definiera och avgränsa kultursektorn då kultur inte är något isolerat område. Det uppstår hela tiden nya sätt att tolka och se på kultur. Även innehållet i det vi kallar kultur förändras i och med samhällelig och teknologisk utveckling. Kreativitet är inte på något sätt begränsat till konsten, snarare handlar det om att uppfatta nya idéer oavsett område. Det är även viktigt att inte bara analysera själva skapandet utan också se till de verksamheter som stödjer, bidrar till och är beroende av kulturen. Det finns likheter och närhet mellan den kulturella och kreativa sektorn, men olika verksamheter inkluderas och exkluderas beroende på vilken terminologi som används. Vi har valt att använda termen kreativ ”sektor” eftersom den till skillnad från ”industri” inte har lika starkt fokus på produktion, vinst och konsumtion utan ger ett större perspektiv och på så sätt inbegriper även icke vinstdrivande och stöttande verksamheter. Vi har valt att definiera den kreativa sektorn utifrån 20 verksamhetsfält, delsektorer. Dessa sorteras i sin tur in i fyra huvudsektorer som utgör olika övergripande områden inom den kreativa sektorn, se illustrationen längst upp på denna sida.
Varför den kreativa sektorn?
• Området uppmärksammas idag både nationellt och internationellt – utgör en växande tillväxtfaktor
• Kulturen och den kreativa sektorn bidrog till 2,6% av EU:s BNP 2003, vilket överträffar mat- och dryckesindustrin
• 1999-2003 var tillväxten i sektorn 12,3% högre än Europas ekonomi i övrigt
• Omsättningen för kreativa sektorn 2003 i Europa: 654 miljarder euro kontra bilindustrins 271 miljarder
• 2004: 5,8 miljoner människor anställda inom sektorn eller 3, 1% av EU:s arbetande befolkning
• När sysselsättningen i EU-länderna gick ned under 2002–2004 ökade sysselsättningen i den kreativa sektorn med 1,85 %
Kreativa sektorn i Sverige
• Sektorn sysselsätter idag ca 280 000 (3%) människor i Sverige och står för ca 5% av landets BNP
• Småföretagen
- Sysselsätter ca 100 000 människor
- Omsätter ca 2.5% av Sveriges BNP
• Ett flertal undersökningar visar på att det finns ett stor behov inom sektorn att få hjälp med att: Driva sina verksamheter mer lönsamt (anpassad företagsrådgivning), hitta nätverk, omvärldsbevakning och samarbetsformer m.m.
Vad är KRUT?
KRUT är ett samarbetsprojekt mellan Östergötland, Örebro, Västmanland, Uppsala,
Sörmland och Södra Småland med stöd av EU:s regionala utvecklingsfond (Mål 2 Östra Mellansverige). Målet är att skapa en hållbar utveckling inom den kreativa sektorn och därigenom stärka dess ställning i samhället och som tillväxtfaktor. Den kreativa sektorn är bred och dess verksamhet finns mellan olika områden och nivåer. Den utgörs inte enbart av själva skapandet, utan även av de verksamheter som stöttar skapandet i form av material, reproduktion, distribution, bevarande och utbildning. Sektorn omfattar turism/rekreation, media, konst/design och kulturarv/information.
Vision - Strategier – Mål
Den kreativa sektorn är en känd och betydelsefull del av regionens utveckling och tillväxt, för såväl näringsliv som samhälle.
Strategier
• Öka kunskapen om den kreativa sektorns storlek, struktur och drivkraft, genom att bygga upp kunskap, lära av omvärlden, kartlägga och beskriva.
• Se till att kunskapen om den kreativa sektorn och dess möjligheter inordnas i de lokala och regionala utvecklingsstrategierna. Skapa tydligare kopplingar mellan kreativa sektorn och näringslivet.
• Etablera kontakter med lokala utvecklingsmiljöer och skapa regionala plattformar, som ska utforma stödformer som förbättrar förutsättningarna för befintliga och blivande entreprenörer att bli mer professionella i sitt företagande.
Mål
• Förståelsen för kreativitetens betydelse för samhällsutvecklingen och samhällsekonomin ska vara hög.
• Runt projektet ska nätverk ha vuxit fram, lokalt, regionalt och nationellt som ger deltagarna tillgång till kontakter med andra svenska regioner.
• De regionala plattformarna ska arbeta i samverkan med varandra, och vidareutveckla arbetssätt, verktyg för utveckling, spridning av goda exempel etc.
Målgrupper
• Kreatörer som nuvarande och framtida entreprenörer.
• Beslutsfattare och planerare.
• Förmedlare av resurser som stödjer tillväxt, entreprenörskap och innovationer.
Långsiktiga mål
Kartlägga, analysera och beskriva den kreativa sektorn så dess möjligheter kan tas tillvara och ge förutsättningar för ett stärkt och ökat företagande inom den kreativa sektorn, lokalt och regionalt.
KRUT projektet ska skapa väl fungerande mötesplatser för kreativa sektorn som stödjer framväxten av företag och ger förutsättningar för entreprenörskap.
Projektet är ett av flera, som handlar om hur den kunskapsbaserade ekonomin utvecklas och växer. Målet är att skapa, utveckla och bibehålla ett lärande via ett brett internationellt nätverk för den kreativa sektorn.
Projektets 3 faser
1. Bygga upp kunskap om sektorns villkor, (Undersöka).
Kartlägga och samla kunskap om sektorn. Samordna arbetet och kunskapsuppbyggnaden.
Skapa samsyn för definitioner och strukturer.
Identifiera utvecklingsbara lokala utvecklingsmiljöer, ”mötesplatser”, där entreprenörer, institutioner och ideella organisationer möts.
Fas 1 målsättning
Den kreativa sektorn ska vara kartlagd och beskriven utifrån en gemensam modell. Jämförelser ska vara gjorda mellan regionerna och mellan de olika lokala nätverken. Förståelsen för kreativitetens betydelse för samhällsutvecklingen och samhällsekonomin ska vara hög.
2. Förankring bland förtroendevalda och tjänstemän, (Förankra).
Sprida kunskap om sektorn och skapa nätverk för utveckling.
Delta i den regionala utvecklingen för att placera den kreativa sektorn på den regionala utvecklingsagendan.
Ta fram modeller och nycklar för hur stödet till befintliga och blivande entreprenörer inom den kreativa sektorn ska utformas.
Hitta nyckelpersoner bland beslutsfattare, som vill och kan bli ansikten för satsningen.
Hitta, lyfta fram och sprida kunskap om goda exempel.
Fas 2 målsättning
Beslutsfattare i de deltagande regionerna ska ha god kännedom om KRUT och ha kunskap om nyttan av projektet.
Det ska finnas politiska strategier för den kreativa sektorns utveckling.
Runt projektet ska nätverk ha vuxit fram, lokalt, regionalt, nationellt samt internationellt, som ger deltagarna tillgång till kontakter med andra svenska och europeiska regioner.
3. Skapa arenor för sektorn som kan förbättra förutsättningarna för entreprenörskap, (Plattform)
Samla kunskap och erfarenheter om sektorn och dess utvecklingspotential i en organiserad plattform.
Via plattformen förmedla stöd och resurser som stödjer entreprenörskap, tillväxt och innovationer inom den kreativa sektorn.
Arbeta tillsammans med de lokala nätverken enligt den s.k. FUNK-modellen.
Aktivt följa hur den kreativa sektorn utvecklas i storlek, struktur och inriktning.
Fas 3 Målsättning
Varje region ska arbeta aktivt med minst ett lokalt nätverk, en ”mötesplats”.
Kunskap och resurser som stödjer utveckling av mötesplatserna ska vara samlade
i en regional plattform.
De regionala plattformarna ska arbeta i samverkan med varandra, och vidareutveckla arbetssätt, verktyg för utveckling, spridning av goda exempel etc.
Vad är kreativa sektorn?
Den kreativa sektorn är ett brett begrepp som inkluderar en mängd olika verksamheter. Den spänner från tekniktunga verksamhetsfält som exempelvis film- och dataspelsindustrin till mindre produktbetonade verksamheter som teater, dans, måleri och hantverk. Det innebär också att det finns många olika organisationssätt beroende av vilken verksamhet som bedrivs.
Det finns både vinstdrivande och icke vinstdrivande verksamheter inom den kreativa sektorn. Det utmärkande för de vinstdrivande företagens produktion är en stark efterfrågan på marknaden men även att de ekonomiska värderingarna styr över de kreativa. De icke vinstdrivande kännetecknas mer av att kreativa värden och kvalité värdesätts och är framförallt vanliga inom de mer traditionella kulturverksamheterna som exempelvis opera, museer och teater.
Inom den kreativa sektorn är det vanligt med visstids- och deltidsanställningar, frilansuppdrag, fristående projektanställningar, egenföretagande och att ha flera olika arbeten. Det finns även större osäkerhet beträffande ekonomiskt stöd, finansiering och anställning jämfört med andra yrken. Det är även många gånger svårt att utläsa ett mätbart resultat av effekterna av kulturinsatser på kort sikt, vilket gör att tidsperspektivet skiljer sig från andra verksamhetsfält.
Det finns flera likheter med andra verksamhetsfält. Några av dem är att sektorn domineras av ett litet antal väldigt stora företag och ett väldigt stort antal små
företag. Liksom för andra områden har den tekniska utvecklingen förändrat sektorns produktions-, distributions- och konsumtionsmönster, vilket kräver nya affärsmodeller, nya sätt att arbeta, nya kunskaper och ny infrastruktur.
Den kreativa sektorn kännetecknas av flytande gränser mellan olika yrken och verksamheter. Ofta kombineras flera olika områden och gränserna mellan det offentliga, privata och informella blir allt mer otydliga. Individer och marknaden lägger inte stor vikt vid gränser, men för många offentliga verksamheter kan gränserna mellan olika verksamhetsområden bli ett hinder för samverkan.
Den kreativa sektorns olika områden
Det är svårt att definiera och avgränsa kultursektorn då kultur inte är något isolerat område. Det uppstår hela tiden nya sätt att tolka och se på kultur. Även innehållet i det vi kallar kultur förändras i och med samhällelig och teknologisk utveckling. Kreativitet är inte på något sätt begränsat till konsten, snarare handlar det om att uppfatta nya idéer oavsett område. Det är även viktigt att inte bara analysera själva skapandet utan också se till de verksamheter som stödjer, bidrar till och är beroende av kulturen. Det finns likheter och närhet mellan den kulturella och kreativa sektorn, men olika verksamheter inkluderas och exkluderas beroende på vilken terminologi som används. Vi har valt att använda termen kreativ ”sektor” eftersom den till skillnad från ”industri” inte har lika starkt fokus på produktion, vinst och konsumtion utan ger ett större perspektiv och på så sätt inbegriper även icke vinstdrivande och stöttande verksamheter. Vi har valt att definiera den kreativa sektorn utifrån 20 verksamhetsfält, delsektorer. Dessa sorteras i sin tur in i fyra huvudsektorer som utgör olika övergripande områden inom den kreativa sektorn, se illustrationen längst upp på denna sida.
Varför den kreativa sektorn?
• Området uppmärksammas idag både nationellt och internationellt – utgör en växande tillväxtfaktor
• Kulturen och den kreativa sektorn bidrog till 2,6% av EU:s BNP 2003, vilket överträffar mat- och dryckesindustrin
• 1999-2003 var tillväxten i sektorn 12,3% högre än Europas ekonomi i övrigt
• Omsättningen för kreativa sektorn 2003 i Europa: 654 miljarder euro kontra bilindustrins 271 miljarder
• 2004: 5,8 miljoner människor anställda inom sektorn eller 3, 1% av EU:s arbetande befolkning
• När sysselsättningen i EU-länderna gick ned under 2002–2004 ökade sysselsättningen i den kreativa sektorn med 1,85 %
Kreativa sektorn i Sverige
• Sektorn sysselsätter idag ca 280 000 (3%) människor i Sverige och står för ca 5% av landets BNP
• Småföretagen
- Sysselsätter ca 100 000 människor
- Omsätter ca 2.5% av Sveriges BNP
• Ett flertal undersökningar visar på att det finns ett stor behov inom sektorn att få hjälp med att: Driva sina verksamheter mer lönsamt (anpassad företagsrådgivning), hitta nätverk, omvärldsbevakning och samarbetsformer m.m.
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)