Rejmyre 2014: Föreläsning med Wanja Djanaieff

KRUT i Finspång med Rejmyre som dragare

FÖRELÄSNING MED WANJA DJANAIEFF

Måndag 2 nov kl 18.00

Folkets Hus Rejmyre

Wanja Djanaieff - textilkonstnär, formgivare, scenograf, inspiratör och projektskapare, berättar om sin verksamhet som textilformgivare samt sitt arbete med olika hantverksprojekt som framgångsrik utvecklingsform.

Wanja Djanaieff har varit verksam inom området för textil sedan tidigt 60-tal och började sin bana redan som femtonåring på Konstfacks linje för textil. På 70-talet startade hon Svenska Design Byrån och har därefter varit designchef för bl.a. Almedahls, NK Design Grupp och jobbat både som scenograf och utställningskommisarie, senast med utställningarna Folkkonst på Nordiska Museet och Karin på Carl Larssongården, Sundborn.

Wanja kommer också att berätta om 14 års erfarenhet som konstnärlig ledare för Näsduken, ett textilt kvinnokooperativ i Näs socken på södra Gotland. Vi får höra om hur projektet startade och utvecklades samt råd och inspiration för hur liknande projekt kan drivas utifrån en kreativ arbetsmodell. Föreläsningen avslutas med diskussion.

Föranmälan till: sissi.westerberg@telia.com

Inträdet är gratis. Fika finns till försäljning. För ytterligare information eller frågor: 0709 72 03 06

Föreläsingen arrangeras av "Rejmyre 2014 - KRUT i Finspång med Rejmyre som dragare" i samarbete med Folkets Hus och Folkuniversitetet i Östergötland

Arbetsgrupp

Projektledare 2011:

Suzanne Gadd

Finspångs Kommun

Arbetsgruppp 2011:

Sissi Westerberg, konstnär/Rejmyre Art LAB

Per Josefsson, konstnär/Engelska Magasinet

Gunnel Andersdotter, Engelska Magasinet

Medverkande 2010-2011:

Bo Olls

Regionförbundet Östsam

Petra Nordin Carlsson

Regionförbundet Östsam

Ann-Britt Nilsson

Turistsamordnare, Finspångs Kommun

Rolf Grenestam

FFIA

Magnus Måhl

Rejmyre Gestgifveri

Peder Nyström

Rejmyre Byaråd

Anette Alexandersson

Reijmyre Glasbruk

Carl David Söderback

Hembygdsföreningen Gamla Rejmyre

Mikael Masing

Rejmyre Hantverksby

Jan Hillman

Folkets Hus Rejmyre

Beskrivning av KRUT

Projektbeskrivning: KRUT – Kreativ utveckling

Vad är KRUT?
KRUT är ett samarbetsprojekt mellan Östergötland, Örebro, Västmanland, Uppsala,
Sörmland och Södra Småland med stöd av EU:s regionala utvecklingsfond (Mål 2 Östra Mellansverige). Målet är att skapa en hållbar utveckling inom den kreativa sektorn och därigenom stärka dess ställning i samhället och som tillväxtfaktor. Den kreativa sektorn är bred och dess verksamhet finns mellan olika områden och nivåer. Den utgörs inte enbart av själva skapandet, utan även av de verksamheter som stöttar skapandet i form av material, reproduktion, distribution, bevarande och utbildning. Sektorn omfattar turism/rekreation, media, konst/design och kulturarv/information.

Vision - Strategier – Mål
Den kreativa sektorn är en känd och betydelsefull del av regionens utveckling och tillväxt, för såväl näringsliv som samhälle.

Strategier
• Öka kunskapen om den kreativa sektorns storlek, struktur och drivkraft, genom att bygga upp kunskap, lära av omvärlden, kartlägga och beskriva.
• Se till att kunskapen om den kreativa sektorn och dess möjligheter inordnas i de lokala och regionala utvecklingsstrategierna. Skapa tydligare kopplingar mellan kreativa sektorn och näringslivet.
• Etablera kontakter med lokala utvecklingsmiljöer och skapa regionala plattformar, som ska utforma stödformer som förbättrar förutsättningarna för befintliga och blivande entreprenörer att bli mer professionella i sitt företagande.

Mål
• Förståelsen för kreativitetens betydelse för samhällsutvecklingen och samhällsekonomin ska vara hög.
• Runt projektet ska nätverk ha vuxit fram, lokalt, regionalt och nationellt som ger deltagarna tillgång till kontakter med andra svenska regioner.
• De regionala plattformarna ska arbeta i samverkan med varandra, och vidareutveckla arbetssätt, verktyg för utveckling, spridning av goda exempel etc.

Målgrupper
• Kreatörer som nuvarande och framtida entreprenörer.
• Beslutsfattare och planerare.
• Förmedlare av resurser som stödjer tillväxt, entreprenörskap och innovationer.

Långsiktiga mål
Kartlägga, analysera och beskriva den kreativa sektorn så dess möjligheter kan tas tillvara och ge förutsättningar för ett stärkt och ökat företagande inom den kreativa sektorn, lokalt och regionalt.

KRUT projektet ska skapa väl fungerande mötesplatser för kreativa sektorn som stödjer framväxten av företag och ger förutsättningar för entreprenörskap.
Projektet är ett av flera, som handlar om hur den kunskapsbaserade ekonomin utvecklas och växer. Målet är att skapa, utveckla och bibehålla ett lärande via ett brett internationellt nätverk för den kreativa sektorn.

Projektets 3 faser

1. Bygga upp kunskap om sektorns villkor, (Undersöka).
Kartlägga och samla kunskap om sektorn. Samordna arbetet och kunskapsuppbyggnaden.
Skapa samsyn för definitioner och strukturer.
Identifiera utvecklingsbara lokala utvecklingsmiljöer, ”mötesplatser”, där entreprenörer, institutioner och ideella organisationer möts.

Fas 1 målsättning
Den kreativa sektorn ska vara kartlagd och beskriven utifrån en gemensam modell. Jämförelser ska vara gjorda mellan regionerna och mellan de olika lokala nätverken. Förståelsen för kreativitetens betydelse för samhällsutvecklingen och samhällsekonomin ska vara hög.

2. Förankring bland förtroendevalda och tjänstemän, (Förankra).
Sprida kunskap om sektorn och skapa nätverk för utveckling.
Delta i den regionala utvecklingen för att placera den kreativa sektorn på den regionala utvecklingsagendan.
Ta fram modeller och nycklar för hur stödet till befintliga och blivande entreprenörer inom den kreativa sektorn ska utformas.
Hitta nyckelpersoner bland beslutsfattare, som vill och kan bli ansikten för satsningen.
Hitta, lyfta fram och sprida kunskap om goda exempel.

Fas 2 målsättning
Beslutsfattare i de deltagande regionerna ska ha god kännedom om KRUT och ha kunskap om nyttan av projektet.
Det ska finnas politiska strategier för den kreativa sektorns utveckling.
Runt projektet ska nätverk ha vuxit fram, lokalt, regionalt, nationellt samt internationellt, som ger deltagarna tillgång till kontakter med andra svenska och europeiska regioner.

3. Skapa arenor för sektorn som kan förbättra förutsättningarna för entreprenörskap, (Plattform)
Samla kunskap och erfarenheter om sektorn och dess utvecklingspotential i en organiserad plattform.
Via plattformen förmedla stöd och resurser som stödjer entreprenörskap, tillväxt och innovationer inom den kreativa sektorn.
Arbeta tillsammans med de lokala nätverken enligt den s.k. FUNK-modellen.
Aktivt följa hur den kreativa sektorn utvecklas i storlek, struktur och inriktning.

Fas 3 Målsättning
Varje region ska arbeta aktivt med minst ett lokalt nätverk, en ”mötesplats”.
Kunskap och resurser som stödjer utveckling av mötesplatserna ska vara samlade
i en regional plattform.
De regionala plattformarna ska arbeta i samverkan med varandra, och vidareutveckla arbetssätt, verktyg för utveckling, spridning av goda exempel etc.

Vad är kreativa sektorn?
Den kreativa sektorn är ett brett begrepp som inkluderar en mängd olika verksamheter. Den spänner från tekniktunga verksamhetsfält som exempelvis film- och dataspelsindustrin till mindre produktbetonade verksamheter som teater, dans, måleri och hantverk. Det innebär också att det finns många olika organisationssätt beroende av vilken verksamhet som bedrivs.
Det finns både vinstdrivande och icke vinstdrivande verksamheter inom den kreativa sektorn. Det utmärkande för de vinstdrivande företagens produktion är en stark efterfrågan på marknaden men även att de ekonomiska värderingarna styr över de kreativa. De icke vinstdrivande kännetecknas mer av att kreativa värden och kvalité värdesätts och är framförallt vanliga inom de mer traditionella kulturverksamheterna som exempelvis opera, museer och teater.
Inom den kreativa sektorn är det vanligt med visstids- och deltidsanställningar, frilansuppdrag, fristående projektanställningar, egenföretagande och att ha flera olika arbeten. Det finns även större osäkerhet beträffande ekonomiskt stöd, finansiering och anställning jämfört med andra yrken. Det är även många gånger svårt att utläsa ett mätbart resultat av effekterna av kulturinsatser på kort sikt, vilket gör att tidsperspektivet skiljer sig från andra verksamhetsfält.
Det finns flera likheter med andra verksamhetsfält. Några av dem är att sektorn domineras av ett litet antal väldigt stora företag och ett väldigt stort antal små
företag. Liksom för andra områden har den tekniska utvecklingen förändrat sektorns produktions-, distributions- och konsumtionsmönster, vilket kräver nya affärsmodeller, nya sätt att arbeta, nya kunskaper och ny infrastruktur.
Den kreativa sektorn kännetecknas av flytande gränser mellan olika yrken och verksamheter. Ofta kombineras flera olika områden och gränserna mellan det offentliga, privata och informella blir allt mer otydliga. Individer och marknaden lägger inte stor vikt vid gränser, men för många offentliga verksamheter kan gränserna mellan olika verksamhetsområden bli ett hinder för samverkan.
Den kreativa sektorns olika områden
Det är svårt att definiera och avgränsa kultursektorn då kultur inte är något isolerat område. Det uppstår hela tiden nya sätt att tolka och se på kultur. Även innehållet i det vi kallar kultur förändras i och med samhällelig och teknologisk utveckling. Kreativitet är inte på något sätt begränsat till konsten, snarare handlar det om att uppfatta nya idéer oavsett område. Det är även viktigt att inte bara analysera själva skapandet utan också se till de verksamheter som stödjer, bidrar till och är beroende av kulturen. Det finns likheter och närhet mellan den kulturella och kreativa sektorn, men olika verksamheter inkluderas och exkluderas beroende på vilken terminologi som används. Vi har valt att använda termen kreativ ”sektor” eftersom den till skillnad från ”industri” inte har lika starkt fokus på produktion, vinst och konsumtion utan ger ett större perspektiv och på så sätt inbegriper även icke vinstdrivande och stöttande verksamheter. Vi har valt att definiera den kreativa sektorn utifrån 20 verksamhetsfält, delsektorer. Dessa sorteras i sin tur in i fyra huvudsektorer som utgör olika övergripande områden inom den kreativa sektorn, se illustrationen längst upp på denna sida.
Varför den kreativa sektorn?
• Området uppmärksammas idag både nationellt och internationellt – utgör en växande tillväxtfaktor
• Kulturen och den kreativa sektorn bidrog till 2,6% av EU:s BNP 2003, vilket överträffar mat- och dryckesindustrin
• 1999-2003 var tillväxten i sektorn 12,3% högre än Europas ekonomi i övrigt
• Omsättningen för kreativa sektorn 2003 i Europa: 654 miljarder euro kontra bilindustrins 271 miljarder
• 2004: 5,8 miljoner människor anställda inom sektorn eller 3, 1% av EU:s arbetande befolkning
• När sysselsättningen i EU-länderna gick ned under 2002–2004 ökade sysselsättningen i den kreativa sektorn med 1,85 %

Kreativa sektorn i Sverige
• Sektorn sysselsätter idag ca 280 000 (3%) människor i Sverige och står för ca 5% av landets BNP
• Småföretagen
- Sysselsätter ca 100 000 människor
- Omsätter ca 2.5% av Sveriges BNP
• Ett flertal undersökningar visar på att det finns ett stor behov inom sektorn att få hjälp med att: Driva sina verksamheter mer lönsamt (anpassad företagsrådgivning), hitta nätverk, omvärldsbevakning och samarbetsformer m.m.

Rejmyre 2014

KRUT i Finspång med Rejmyre som dragare

Föreläsning med Wanja Djanaieff

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar

Arbetsgrupp

Länkar

Länkar nationellt / internationellt

Bloggarkiv

Beskrivning av KRUT