Rejmyre 2014: februari 2010

KRUT i Finspång med Rejmyre som dragare

Ledig lokal i sommar

PROJEKT-LOKAL i Rejmyre

I år firar Reijmyre Glasbruk 200-års jubiléum och man räknar med extra mycket besökare i Rejmyre under sommarhalvåret.

En lokal på 290 kvm finns ledig i markplan (fd. Rejmyre Mässingsbruk). Finspångs Kommun är beredda att låna ut lokalen kostnadsfritt till ett intresssant projekt eller grupp inom kulturområdet som vill skapa verksamhet där under sommaren.

Skicka projektförslag eller frågor till:

sissi.westerberg@telia.com

Panering inför Mock-up workshop med Modell

Rolf Grenestam från kommunens fastighetsbolag FFIA, tillsammans med Per Josefsson - konstnär och workshopledare för processen

Sissi Westerberg, konstnärlig ledare

Suzanne Gadd, projektledare, närlingslivschef, Finspångs kommun

Nästa möte 23 mars

Workshop ang. lokalerna i Rejmyre och den framtida visionen för handels/hantverksbyn.

Datum: 23 mars

Tid: 17.30

Plats: Ovanför Turistbyrån i Rejmyre

Per Josefsson har redan börjat bygga på en skal-modell av byggnaderna som vi kommer använda som "mock-up" för att prova olika idéer.

Möte på Rejmyre Gestgifveri

Välkommen på möte tisdag 16 februari kl 17.30

Ny plats:

Rejmyre Gestgifveri http://rejmyre-gestgifveri.com

Vi ses i konferenslokalen på övervåningen och det bjuds på lite goda mackor, kaffe och kaka.

På mötet kommer vi att tala om förutsättningarna och planerna för 2010 samt de långsiktiga visionerna för projektet.

Några av de arbetsgrupper som bildades förra året har lett till att vi nu kan sätta igång arbete med:

- Workshop för att utveckla idéer kring lokalerna och hantverksbyn (start i mars)

- Hanterksprojekt för att utveckla och ta vara på det som är unikt för trakten (start i april/maj)

- Kulturprojekt med traktens ungdomar (under utveckling)

Mer info om detta på mötet!

Vi hoppas även kunna sätta igång några nya arbatsgrupper med inrikting på:

- Byggnadsvård

- Kursverksamhet

- Har du idéer om ytterligare områden?

OSA till: sissi.westerberg@telia.com alt. 0709 72 03 06

Informationsmöte

Nu är vi ivriga att sätta igång arbetet med KRUT-projektet och vill därför samla till ett möte.

Vi har mycket nytt att berätta!

Datum: tisdag 16 februari

Tid: 17.30

Plats: ovanför turistbyrån i Rejmyre

OSA till:

sissi.westerberg@telia.com

alt. 0709 72 03 06

Förebild i bruksmiljö!

Not Quite

Not Quite är ett gränsöverskridande forum och nätverk för professionella konstnärer, konsthantverkare och formgivare. På Fengersfors Bruk i Åmåls kommun har Not Quite skapat verkstäder, ateljéer, fotolabb, galleri och konsthall. Bruket har inte bara blivit en plats där historia och framtid möts utan även en unik mötesplats för konst och näringsliv.

Not Quite står för samtida konst, konsthantverk och formgivning på hög nivå. Ambitionen är att skapa ett nytt spännande och attraktivt kulturcentrum som inte bara ger avtryck i Norden utan i hela Europa.

Se hemsidan: http://www.notquite.se

Lokal Kultur!

Här är lite information från ett intressant projekt som relaterar till det vi arbetar med i Rejmyre.

Kolla gärna in på Stiftelsen Framtidens Kulturs hemsida http://www.framtidenskultur.se/lokalkul.htm. Där finns dokumentation från alla 24 seminarier som genomförts på olika teman kring Lokal Kultur!

LOKAL KULTUR

en seminarieserie

Stiftelsen framtidens kultur

INFORMATION OM KOMMANDE SEMINARIER

Vi får många frågor om när nästa seminarium i serien LOKAL KULTUR ska äga rum och vill därför ge dig denna förhandsinformation.

Programområdet LOKAL KULTUR inleddes i maj 2000 med inriktning mot aktuella teman om kulturell verksamhet på ett lokalt och regionalt plan. Hittills har 24 seminarier ägt rum på olika platser i Sverige (se rapporter). Närmare 1 600 personer har hittills deltagit i de fristående samtalen kring konst, kultur, samhälle, ekonomi, organisation, internationellt samarbete etc. i samtalen. Intresset är stort och vi kan konstatera att många nya och fortsatta samtal och samarbeten följt i spåren.

LOKAL KULTUR har blivit en mötesplats för människor och tankar.

Programområdet LOKAL KULTUR avslutas efter 10 år med ett seminarium i Undersåker (Åre kommun) den 11 – 12 juni 2010.

Temat kommer att vara ETT KULTURELLT LANDSKAP I FÖRÄNDRING och samtalet kommer att kretsa kring de olika rollerna i ett framtida kultursverige. (mera detaljer i kommande inbjudan)

Inbjudan kommer i april att sändas ut till alla er som finns i vår sändlista. Men det går bra att göra anmälan redan nu.

Mer detaljerad information om programområdet LOKAL KULTUR finner du på www.framtidenskultur.se.

Om du inte redan finns bland dem som får vår information, kan du meddela oss så får du inbjudan per e-post.

Anmälan och frågor sänder du till lokalkultur@framtidenskultur.se

Projektledare Lasse Ernst och projektsekreterare Anie Edéus når du på telefon 0485 – 366 60.

Hälsningar
Lasse Ernst
Projektledare
LOKAL KULTUR
Stiftelsen framtidens kultur

070-640 62 84
lokalkultur@framtidenskultur.se
http://www.framtidenskultur.se/lokalkul.htm

Kurser på Garnverket i Stockholm

Garnverket finns både i Linköping och i Stockholm.

Det finns fortfarande platser kvar på kurserna i februari.
Anmäl dig via mail: info@garnverket.se eller direkt på hemsidan www.garnverket.se. Du kan också ringa till butiken: 08-651 7808

Lördag 20 februari: Stickverkstad: Mönster efter din egen kropp.
Läs mer på: http://www.garnverket.se/se/kurser.php?id=42

Tid:14.15-17.15
Plats: Hantverkargatan 14, Stockholm
Pris: 375 kr ink. fika

Tips! Seminarium om kulturpolitik

Kulturpolitisk debatt – Östergötland

Tom plånbok eller full portfölj?

Kulturpolitiken har varit i fokus under lång tid. Förra årets kulturutredning

fick enorm uppmärksamhet och många spännande förändringar väntar runt hörnet. I centrum för dessa förändringar står regionerna när den så kallade ”portföljmodellen” ska flytta makt och pengar från staten till den regionala nivån. Dessutom pratas det mycket om brytningstider just nu – tider där förutsättningarna för kultur och media förändras i rasande takt. Vad betyder detta för kulturpolitiken, kulturinstitutionerna, de fria utövarna och inte minst för publiken som älskar kultur? Hör de politiska partierna debattera

framtidens regionala kulturpolitik.

Välkommen till en spännande förmiddag!

Fri entré!

Var och när:

4:e mars 9:00 - 12:00

Länsmuseet – Wallenbergssalen

Linköping

Debattledare:

Journalisten Gunilla Kindstrand

Program:

Pass 1

Portföljmodellens krav och löften

Fika

Pass 2

Kulturpolitiken i en föränderlig

samtid

Pass 3

Öppen debatt - publikens frågor

ÖSTERGÖTLANDS

L Ä N S M U S E U M

Äntligen besked!

Den 1:a februari beslutade kommunstyrelsen att bevilja vår ansökan om att förlänga KRUT-projektet i Rejmyre/Finspång.

Vi får tillgång till hälften av de medel vi sökt och arbetar nu med planläggning för projekt och aktiviteter under 2010 utifrån detta.

Arbetsgrupp

Projektledare 2011:

Suzanne Gadd

Finspångs Kommun

Arbetsgruppp 2011:

Sissi Westerberg, konstnär/Rejmyre Art LAB

Per Josefsson, konstnär/Engelska Magasinet

Gunnel Andersdotter, Engelska Magasinet

Medverkande 2010-2011:

Bo Olls

Regionförbundet Östsam

Petra Nordin Carlsson

Regionförbundet Östsam

Ann-Britt Nilsson

Turistsamordnare, Finspångs Kommun

Rolf Grenestam

FFIA

Magnus Måhl

Rejmyre Gestgifveri

Peder Nyström

Rejmyre Byaråd

Anette Alexandersson

Reijmyre Glasbruk

Carl David Söderback

Hembygdsföreningen Gamla Rejmyre

Mikael Masing

Rejmyre Hantverksby

Jan Hillman

Folkets Hus Rejmyre

Beskrivning av KRUT

Projektbeskrivning: KRUT – Kreativ utveckling

Vad är KRUT?
KRUT är ett samarbetsprojekt mellan Östergötland, Örebro, Västmanland, Uppsala,
Sörmland och Södra Småland med stöd av EU:s regionala utvecklingsfond (Mål 2 Östra Mellansverige). Målet är att skapa en hållbar utveckling inom den kreativa sektorn och därigenom stärka dess ställning i samhället och som tillväxtfaktor. Den kreativa sektorn är bred och dess verksamhet finns mellan olika områden och nivåer. Den utgörs inte enbart av själva skapandet, utan även av de verksamheter som stöttar skapandet i form av material, reproduktion, distribution, bevarande och utbildning. Sektorn omfattar turism/rekreation, media, konst/design och kulturarv/information.

Vision - Strategier – Mål
Den kreativa sektorn är en känd och betydelsefull del av regionens utveckling och tillväxt, för såväl näringsliv som samhälle.

Strategier
• Öka kunskapen om den kreativa sektorns storlek, struktur och drivkraft, genom att bygga upp kunskap, lära av omvärlden, kartlägga och beskriva.
• Se till att kunskapen om den kreativa sektorn och dess möjligheter inordnas i de lokala och regionala utvecklingsstrategierna. Skapa tydligare kopplingar mellan kreativa sektorn och näringslivet.
• Etablera kontakter med lokala utvecklingsmiljöer och skapa regionala plattformar, som ska utforma stödformer som förbättrar förutsättningarna för befintliga och blivande entreprenörer att bli mer professionella i sitt företagande.

Mål
• Förståelsen för kreativitetens betydelse för samhällsutvecklingen och samhällsekonomin ska vara hög.
• Runt projektet ska nätverk ha vuxit fram, lokalt, regionalt och nationellt som ger deltagarna tillgång till kontakter med andra svenska regioner.
• De regionala plattformarna ska arbeta i samverkan med varandra, och vidareutveckla arbetssätt, verktyg för utveckling, spridning av goda exempel etc.

Målgrupper
• Kreatörer som nuvarande och framtida entreprenörer.
• Beslutsfattare och planerare.
• Förmedlare av resurser som stödjer tillväxt, entreprenörskap och innovationer.

Långsiktiga mål
Kartlägga, analysera och beskriva den kreativa sektorn så dess möjligheter kan tas tillvara och ge förutsättningar för ett stärkt och ökat företagande inom den kreativa sektorn, lokalt och regionalt.

KRUT projektet ska skapa väl fungerande mötesplatser för kreativa sektorn som stödjer framväxten av företag och ger förutsättningar för entreprenörskap.
Projektet är ett av flera, som handlar om hur den kunskapsbaserade ekonomin utvecklas och växer. Målet är att skapa, utveckla och bibehålla ett lärande via ett brett internationellt nätverk för den kreativa sektorn.

Projektets 3 faser

1. Bygga upp kunskap om sektorns villkor, (Undersöka).
Kartlägga och samla kunskap om sektorn. Samordna arbetet och kunskapsuppbyggnaden.
Skapa samsyn för definitioner och strukturer.
Identifiera utvecklingsbara lokala utvecklingsmiljöer, ”mötesplatser”, där entreprenörer, institutioner och ideella organisationer möts.

Fas 1 målsättning
Den kreativa sektorn ska vara kartlagd och beskriven utifrån en gemensam modell. Jämförelser ska vara gjorda mellan regionerna och mellan de olika lokala nätverken. Förståelsen för kreativitetens betydelse för samhällsutvecklingen och samhällsekonomin ska vara hög.

2. Förankring bland förtroendevalda och tjänstemän, (Förankra).
Sprida kunskap om sektorn och skapa nätverk för utveckling.
Delta i den regionala utvecklingen för att placera den kreativa sektorn på den regionala utvecklingsagendan.
Ta fram modeller och nycklar för hur stödet till befintliga och blivande entreprenörer inom den kreativa sektorn ska utformas.
Hitta nyckelpersoner bland beslutsfattare, som vill och kan bli ansikten för satsningen.
Hitta, lyfta fram och sprida kunskap om goda exempel.

Fas 2 målsättning
Beslutsfattare i de deltagande regionerna ska ha god kännedom om KRUT och ha kunskap om nyttan av projektet.
Det ska finnas politiska strategier för den kreativa sektorns utveckling.
Runt projektet ska nätverk ha vuxit fram, lokalt, regionalt, nationellt samt internationellt, som ger deltagarna tillgång till kontakter med andra svenska och europeiska regioner.

3. Skapa arenor för sektorn som kan förbättra förutsättningarna för entreprenörskap, (Plattform)
Samla kunskap och erfarenheter om sektorn och dess utvecklingspotential i en organiserad plattform.
Via plattformen förmedla stöd och resurser som stödjer entreprenörskap, tillväxt och innovationer inom den kreativa sektorn.
Arbeta tillsammans med de lokala nätverken enligt den s.k. FUNK-modellen.
Aktivt följa hur den kreativa sektorn utvecklas i storlek, struktur och inriktning.

Fas 3 Målsättning
Varje region ska arbeta aktivt med minst ett lokalt nätverk, en ”mötesplats”.
Kunskap och resurser som stödjer utveckling av mötesplatserna ska vara samlade
i en regional plattform.
De regionala plattformarna ska arbeta i samverkan med varandra, och vidareutveckla arbetssätt, verktyg för utveckling, spridning av goda exempel etc.

Vad är kreativa sektorn?
Den kreativa sektorn är ett brett begrepp som inkluderar en mängd olika verksamheter. Den spänner från tekniktunga verksamhetsfält som exempelvis film- och dataspelsindustrin till mindre produktbetonade verksamheter som teater, dans, måleri och hantverk. Det innebär också att det finns många olika organisationssätt beroende av vilken verksamhet som bedrivs.
Det finns både vinstdrivande och icke vinstdrivande verksamheter inom den kreativa sektorn. Det utmärkande för de vinstdrivande företagens produktion är en stark efterfrågan på marknaden men även att de ekonomiska värderingarna styr över de kreativa. De icke vinstdrivande kännetecknas mer av att kreativa värden och kvalité värdesätts och är framförallt vanliga inom de mer traditionella kulturverksamheterna som exempelvis opera, museer och teater.
Inom den kreativa sektorn är det vanligt med visstids- och deltidsanställningar, frilansuppdrag, fristående projektanställningar, egenföretagande och att ha flera olika arbeten. Det finns även större osäkerhet beträffande ekonomiskt stöd, finansiering och anställning jämfört med andra yrken. Det är även många gånger svårt att utläsa ett mätbart resultat av effekterna av kulturinsatser på kort sikt, vilket gör att tidsperspektivet skiljer sig från andra verksamhetsfält.
Det finns flera likheter med andra verksamhetsfält. Några av dem är att sektorn domineras av ett litet antal väldigt stora företag och ett väldigt stort antal små
företag. Liksom för andra områden har den tekniska utvecklingen förändrat sektorns produktions-, distributions- och konsumtionsmönster, vilket kräver nya affärsmodeller, nya sätt att arbeta, nya kunskaper och ny infrastruktur.
Den kreativa sektorn kännetecknas av flytande gränser mellan olika yrken och verksamheter. Ofta kombineras flera olika områden och gränserna mellan det offentliga, privata och informella blir allt mer otydliga. Individer och marknaden lägger inte stor vikt vid gränser, men för många offentliga verksamheter kan gränserna mellan olika verksamhetsområden bli ett hinder för samverkan.
Den kreativa sektorns olika områden
Det är svårt att definiera och avgränsa kultursektorn då kultur inte är något isolerat område. Det uppstår hela tiden nya sätt att tolka och se på kultur. Även innehållet i det vi kallar kultur förändras i och med samhällelig och teknologisk utveckling. Kreativitet är inte på något sätt begränsat till konsten, snarare handlar det om att uppfatta nya idéer oavsett område. Det är även viktigt att inte bara analysera själva skapandet utan också se till de verksamheter som stödjer, bidrar till och är beroende av kulturen. Det finns likheter och närhet mellan den kulturella och kreativa sektorn, men olika verksamheter inkluderas och exkluderas beroende på vilken terminologi som används. Vi har valt att använda termen kreativ ”sektor” eftersom den till skillnad från ”industri” inte har lika starkt fokus på produktion, vinst och konsumtion utan ger ett större perspektiv och på så sätt inbegriper även icke vinstdrivande och stöttande verksamheter. Vi har valt att definiera den kreativa sektorn utifrån 20 verksamhetsfält, delsektorer. Dessa sorteras i sin tur in i fyra huvudsektorer som utgör olika övergripande områden inom den kreativa sektorn, se illustrationen längst upp på denna sida.
Varför den kreativa sektorn?
• Området uppmärksammas idag både nationellt och internationellt – utgör en växande tillväxtfaktor
• Kulturen och den kreativa sektorn bidrog till 2,6% av EU:s BNP 2003, vilket överträffar mat- och dryckesindustrin
• 1999-2003 var tillväxten i sektorn 12,3% högre än Europas ekonomi i övrigt
• Omsättningen för kreativa sektorn 2003 i Europa: 654 miljarder euro kontra bilindustrins 271 miljarder
• 2004: 5,8 miljoner människor anställda inom sektorn eller 3, 1% av EU:s arbetande befolkning
• När sysselsättningen i EU-länderna gick ned under 2002–2004 ökade sysselsättningen i den kreativa sektorn med 1,85 %

Kreativa sektorn i Sverige
• Sektorn sysselsätter idag ca 280 000 (3%) människor i Sverige och står för ca 5% av landets BNP
• Småföretagen
- Sysselsätter ca 100 000 människor
- Omsätter ca 2.5% av Sveriges BNP
• Ett flertal undersökningar visar på att det finns ett stor behov inom sektorn att få hjälp med att: Driva sina verksamheter mer lönsamt (anpassad företagsrådgivning), hitta nätverk, omvärldsbevakning och samarbetsformer m.m.

Rejmyre 2014